De sociala medierna anses ge människor ökade möjligheter att påverka och agera. All information som finns tillgänglig på Internet anses vara en källa till ökad jämlikhet, då i princip alla har tillgång till den och därigenom kan skaffa sig kunskap och till exempel underlag för beslut. Det förutsätter bland annat att informationen fylls på, att relevanta fakta görs tillgängliga och att det är känt när beslut ska fattas.
Trots att grundregeln i den svenska offentlighetsprincipen är öppenhet och insyn, så innebär det inte att merparten av informationen inne i stadshuset är synlig. Tvärtom krävs det ansträngningar för att få tillgång till det mesta av de uppgifter som rör den kommunala verksamheten, och för att sätta samman fakta till nyttig kunskap. Det samma gäller andra myndigheter.
Ska andra krafter ta vid när allt färre journalister har som jobb att begära ut uppgifter, sätta dem i sammanhang, göra beräkningar och jämförelser och presentera fakta som myndigheterna inte själva gör? Kan studiecirkeln ”Gräv i din kommun” vara något för studieförbunden?
En kurs, under ledning av erfarna journalister, där medborgarna själva börjar göra kommunkollen (kollar in- och utgående post på kommunen), sätter sig och granskar politikers olika uppdrag och ersättningar, går igenom fakturor och reseräkningar, läser beslutsunderlag och utredningar. Det hela skulle kunna presenteras på studiecirkelns egna blogg. Då blir informationen också tillgängligt för spridning på sociala medier. Användbar för dem som vill påverka och agera.
En studiecirkel låter intressant.
Det är viktigt att den kommunala verksamheten granskas.
För varken politiker eller tjänstemännen har något som helst intresse att delge allmänheten sina misstag.
Inte hade Vösu frivilligt visat upp hur Itest affären misskötts.
Och inte var väl f.d. tekniska chefen eller några tjänstemän så värst samarbetsvillig när ekonomin beträffande Kvastmossen och Stångehamn skulle utredas av Nyheterna.
Nej allt var tänkt att döljas för allmänheten dvs de som skall betala.
Problemet är inte fotfolket inom kommunerna utan en del chefer.
Det är förmodligen vanligare med dåliga chefer i offentlig sektor än i privat sektor. Det säger organisationskonsulten Anita von Schéele, Kommunalarbet¬arens arbetsmiljöexpert, med mångårig erfarenhet på området. ( Tidningen På Jobbet)
I privat sektor visar sig dåligt chefskap snabbare med de resultatkrav som finns. Ofta måste det gå väldigt långt innan en olämplig chef i offentlig sektor omplaceras, säger hon.
Jag blir mer och mer övertygad, som jag tidigare tagit upp, att en liten del av kommunalskatten måste gå till granskning av verksamheten. Frågan är hur det skall gå till?
har ni slutat att skriva ?